0
Skrivet den 25 april, 2015 av Jonatan Zettergren i Blogg
 
 

Baiyunshan 白云山 – White Cloud Mountain

Den här veckan har vi på Motkina.se temavecka på temat ”Resa”. Ni kommer under hela veckan få möjlighet att läsa om hur det är att resa i Kina och spännande platser från hela mittens rike, förhoppningsvis kommer vi kunna inspirera till just din nästa resa. Har du besökt något av våra resmål, eller har du något resmål du bara måste tipsa om? Lämna en kommentar nedan! 

Guangzhou är Kinas 3:e största stad, med närmare 13 miljoner invånare (2010). Den och dess förorter tillsammans med städerna Dongguan samt Shenzhen, på gränsen till Hong Kong, brukar definieras som Pearl River Delta Mega City. Ett bebyggt område nästan lika stor som Värmland, men som uppskattas ha totalt närmare 45 miljoner invånare, och ett av de stora kugghjulen i den kinesiska ekonomin, med ca 20% av BNP:n och upp emot 40% av en totala handeln.

Som den superstad den är, med några av Kinas högsta byggnader, har den överraskande nära till vad jag skulle klassa som orörd natur om man kollar med kinesiska mått. Enbart 6,5 km nordväst om dess finanscenter, ligger berget Baiyun som betyder vita moln. Buss 24 och 36 tar en lättast dit, alternativt en taxi, men jag är envis när det kommer till vissa saker, och tog aldrig någon buss. Jag hade inte heller några kunskaper om platsen, utan var bara fast bestämd om att bestiga mitt första kinesiska berg. Mitt hostel låg bara 3 km söder om berget, så svårt kan det inte vara att ta sig dit – vilket är en inställning jag många gånger i Kina har fått ångra, för det är som alltid kaos att försöka gå raka vägen. I detta fallet rörde det sig om ca 40 minuters extra promenad, för att till slut hitta en liten enkelriktad gata rakt upp till en av de mindre ingångarna till parken. 5 CNY senare och jag var inne i vad som liknande en typisk kinesisk park, men med en brantare sluttning.

Men jag vill ju bestiga ett berg, och det innebar att jag inte skulle ta den fina asfalterade vägen. Efter att ha gjort ett försök att gå rakt in i skogen för att sedan direkt bli stoppad av en vakt beslutade jag mig för ta den stora vägen åtminstone bakom krönet. Där fanns det en liten trappa i sten som såg lovande ut, jackpot! Stigen ledde djupare och djupare in i skogen, för att sedan bli en fin liten stig, som vi är så vana vid här i Sverige.

Baiyunshan 10 Baiyunshan 11

Jag fortsatte uppåt i 1-2 timmar och fann att jag hade nått toppen. Jag var så långt upp jag kunde komma i alla fall, och beundrade utsikten över staden. Plötsligt började det ösregna och jag var tvungen att hittade en skylt som på chinglish sa tivoli/äventyrspark! Jag gick ned på baksidan av mitt ”berg”, för att sedan lika snabbt gå upp för vad som visade sig vara en högre topp, utrustad med ett bungyjumptorn. Med tydlig säkerhetsinformation på engelska, med den ännu kanske tydligare raden ”..jump jumps jumping..”, undrade jag vad som möjligen skulle kunna gå fel. Nej tack! Äventyrsparken längre upp i skogen visade sig vara ett hopkok av allt möjligt från karuseller mitt i skogen till en äventyrsbacke med någon kinesisk variant av flumride.

Baiyunshan 12 Baiyunshan 13 Baiyunshan 14 Baiyunshan 15

På vägen ner för vad som var en större gångväg, såg jag en skylt till ett tempel. Nengren Temple 能仁 tog 10 minuter att ta sig upp till via olika terrasser med portar, trädgårdar och dammar. Fantastiskt vackert och värt att besöka, framförallt deras sköldpaddsdamm med hundratals sköldpaddor. Jag fick en fin bild på en envis krabat som klättrat upp på staketet.

Baiyunshan 15  Baiyunshan 16

Berget har en väldigt lång historisk bakgrund med kända personer som besökt dess utkiksplatser så tidigt som år 450 f.Kr och var en känd turistattraktion under andra hälften av 1000-talet e.Kr. Graven visade sig vara ett minnesskrin, men inte mycket att se förutom vid en vacker utsikt, där jag nu för första gången kunde se kabelvagnarna som ledde långt längre upp på berget. På hela klättringen trodde jag seriöst att jag nått toppen 4 gånger, berget har totalt 30 toppar utspridda på ett sätt att de hela tiden täcker de högre.

Där och då såg och tog jag vad som skulle bli det perfekta fotot av kinesisk turism, för här kommer alltid bekvämligheterna i första rummet. Det är massiv skog så långt ögat kan se och det enda tecknet på mänsklighet är den smala stentrappan som går uppåt och det gamla skrinet – men det är något som stör den fridfulla bilden, ett stort gult M. Självklart ska det ligga ett McDonalds här.

Baiyunshan 1 Baiyunshan 2

Nu var det inte så illa som jag trodde, på ett sätt. Jag hade helt enkelt tagit bakvägen upp för vad som fanns på baksidan av McDonaldsrestaurangen var raka motsatsen av det jag tidigare sett. Här låg ett mindre turistsamhälle med polisstation, KFC, en tvåfilig väg där turister åkte upp och ner i små turist-tåg och många många souveniraffärer. Det är hit man kommer om man tar huvudingången, och det är platsen för en av de mest kända utsiktsplatserna 白云晚望 (Rosy Cloud at Dusk in Baiyun Mountain) från Yuan-dynastin på 1200-talet. Detta är en plats som, namnet säger, gör sig bäst i skymningen. Jag hittade min första turistkarta och insåg att jag hade fortfarande en bra bit att gå innan jag kom till toppen på 400 meter – skulle jag hinna med skymningen fick jag skynda på.

Efter diverse små avstickare till gamla fabrikslokaler och brunnar, kom jag fram till vad som var en militäranläggning.

Baiyunshan 4 Baiyunshan 3

Det var som tur var inte en återvändsgränd utan vägen fortsatte förbi, att fotografera eventuella hemliga anläggningar var inget jag ville riskera. En annan sak som kineser tycker om att göra i sina naturparker är att ta betalt, och inte bara en gång utan gärna i omgångar ju längre in man kommer. För att ta sig till toppen av Baiyun behövde jag betala 3 gånger totalt, små summor på 5-20 CNY och som tur är har man alltid tillräckligt med sedlar och mynt på sig för att komma vidare. Hade dock varit väldigt frustrerande om man efter 4 timmars vandring insett att man inte har pengar att ta sig den sista biten upp.

På toppen, den riktiga! Moxing Ridge 摩星岭 (Star-scraping Ridge) bjöd på ett antal mindre tempel och skrin för olika gudar, ett böneträd täckt med röda band och ett monument, även det täckt, men i det här fallet med hänglås för kärlekspar. Det var här berget gjorde skäl för sitt namn då det var fullt av dansande vita moln som täckte bergets sidor. Dessa ser man bäst när det har regnat, därför var det fullt efter de tidigare regnovädret.

Baiyunshan 5 Baiyunshan 6 Baiyunshan 7 Baiyunshan 8

Att uppleva något bäst handlar som alltid om att lämna vägen och ta det som det kommer. Jag hann tillbaka för att se skymningen och se skyskrapornas och stadens ljus lysa upp mörkret. Jag beslutade mig för att ta det lilla tåget ner till botten av berget, vilket gick lite oroväckande snabbt med tanke på att vi helt enkelt fick hålla i oss som säkerhetsbälte.

Baiyunshan har förutom lite av det som jag fick uppleva även en golfbana, ett stort akvarium, Asiens största fågelbur, ekologiska trädgårdar och skulpturparker.

Baiyunshan 9 Baiyunshan 10

Ta sig dit:
Buss 24 och 36 ska ta en till huvudingången. Det ska även finnas en busslinje som tar en bra bit upp på berget. Det fungerar alltid att ta taxi till någon av ingångarna samt att det är 1-1½ timmes gångväg från de centrala delarna av staden, en promenad som kan vara värd om man vill uppleva annat än turistområderna. Upp för berget kan man antingen gå, ta kabelvagnarna halvvägs eller ta turisttågen som finns i ett antal linjer, för att ta sig hela vägen till toppen behöver man ta 3 av dessa linjer vilka kostar 20 CNY.

Bästa tiden att besöka:
Då det är utomhus är våren och hösten att rekommendera. Regnperioden på sommaren gör det mer troligt att man får se de ikoniska molnen från toppen men kan förstöra mycket annat av upplevelsen.

Att göra:
Framförallt mycket att kolla på som utkiksplatser, trädgårdar, tempel men även att bara vandra genom de stora skogarna är väldigt skönt. Särskilt om du spenderat en eller par dagar i Guangzhou eller precis kommit från stressen i Hong Kong.

Bo:
Det finns gott om hostel i miljonstaden Guangzhou.

Tid att spendera:
1 heldag, viktigt också att ha koll på öppettiderna. Möjligt att toppen av berget stänger redan klockan 17:00.

Tips:
Ha med er kontanter till de olika betalstationerna, samt ifall ni vill använda er av de otaliga transportsätten för att komma upp. Om ni inte är intresserade av snabbmat, som till exempel McDonalds, är matsäck ett måste, ska man hela vägen och framförallt gå upp kommer det ta hela dagen. Viktigast är dock att lämna de stora vägarna i den mån det går, det finns otroligt mycket fint att se på de små stigarna.


Jonatan Zettergren

 
Spenderade 2013 i Kina med studier i Shanghai och Beijing, samt en 3 månaders backpackingresa i Guangdong, Hainan och Yunnan. Är för närvarande tillbaka i Göteborg för att avsluta studierna i Företagsekonomi och International Business innan flytten går tillbaka till det nya hemlandet.