0
Skrivet den 2 februari, 2015 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Bo, leva, arbeta och göra affärer i Kina – Tomas Ericsson

Idag möter vi 28-åriga Tomas Ericsson i ”Bo, leva och göra affärer i Kina” som bott i Kina i tre år och är gift med kinesiska Vivian. Tomas anser sig själv vara en kinesisk modellmedborgare och bjuder bland annat idag på expattips till den nyfrälste. Läs hans historia! 

Hej Tomas, hur kommer det sig att du hamnade i Kina?
Jag kom till Kina i februari år 2012 efter att ha studerat engelska och svenska på universitetet i Uppsala, men från början kommer jag ifrån Linköping. Efter några år i helt och hållet akademiska miljöer i Uppsala, var jag fylld  av äventyrslusta och ville ha något mer dynamiskt och spännande än att spendera mina eftermiddagar på Ofvandahls café. Jag minns inte exakt vilka banor jag tänkte i  just då, mer än att Asien kändes helt rätt. Bara ett par veckor efter min examen satt jag på ett plan till Thailand där jag tränade thaiboxning i några veckor innan jag fortsatte till Kina, och kanske symboliskt, sparkade ut min studiefrustration mot diverse motståndare i ett litet djungelgym i Phuket.

Tomas EricssonHar din syn på Kina förändrats sedan du flyttade hit?
Jag hade egentligen ingen syn på Kina innan jag kom hit, men den har ju onekligen utvecklas eftersom jag levt här nu i 3 år och har gått och gift mig med en kinesiska, även om min kära fru Vivian faktiskt blir stött då hon blir refererad till som kinesiska, då hon anser sig vara en stolt Shanghainesiska. Jag har således helt och hållet assimilerat mig i det kinesiska samhället och anser mig vara lite av en modellmedborgare här.

Du är engagerad i en förening som heter ”Swedish Beer club”, kan du inte berätta mer om det?
Min chef Per Lindén importerar svensk mat och dryck och organiserar det mycket omtyckta ”Swedish Beer Club” som jag har marknadsfört, där vi bjuder på free flow av en mängd svenska öl och svensk mat under en hel kväll. Vi har haft 5-6 fester tror jag vid det här laget. Nu var det ett tag sedan och jag får fortfarande många förfrågningar om när nästa fest blir. ”Swedish Beer Club” blev lite av en månatlig stapel, ja, kanske till och med en institution för mången expats här i Shanghai.

Du är ju gift med en kinesisk tjej, hur du träffade du henne?
Jag träffade min kära fru Vivian, eller Louwei, eller Lu Hui, beroende på hur man ser på saken, när jag precis kom till Kina. Jag bodde i en mycket blåsig och liten skräplägenhet i norra Shanghai och jobbade likt många andra expats som lärare. Jag vill passa på att poängtera att jag nu bott i 4 lägenheter i 4 delar av Shanghai och liksom är lite av en shanghaikännare. Jag ville lära mig kinesiska och Vivian extraknäckte som kinesiska-tutor, så vi började ha lektioner tillsammans. Vivian gillar för det första inte ens att prata kinesiska och jag måste erkänna att jag kanske inte var den bästa av läraren då vi mest pratade engelska, så jag har fortfarande inte lärt mig så mycket kinesiska, men jag träffade ju åtminstone min levnadspartner. Idag är det istället hennes svärföräldrar som är mina ”laoshimen” (lärare), med dem försöker jag prata så mycket jag bara kan när vi är förbi hennes föräldrar för lördag- och söndagmiddag.

Tomas Ericsson

Hur upplever du att det har varit att komma in i hennes familj?
Vivian är mycket internationell på alla sätt och vis, och pratar nästan bättre engelska än jag själv, så det har privat inte varit någon kulturkrock. Av hennes föräldrar är jag bara positivt överraskad. Det är ett riktigt privillegium att ha kinesiska svärföräldrar inom gångavstånd– åtminstone shanghainesiska svärföräldrar. Jag ska inte i detalj gå in på hur bortskämd jag är, men det är extremt i ordets fulla mening. Svärmor är för övrigt en fullfjädrad kock, och lagar fantastisk shanghainesisk mat varje dag.

Av din blogg att döma verkar du besöka en del bröllop, kan du berätta någonting om dina erfarenheter? 
Vivian har ett enormt kontaktnät som hon dagligen chattar med i olika grupper på Wechat, och jag träffade henne oturligen nog i en fas där hennes kompisar alla gick och gifte sig. Jag har hittills varit på 5 bröllop här i Kina – och läser man det i Sverige kanske man tror att det är jättehäftigt och unikt, men tyvärr så är ju alla bröllop här stöpta enligt exakt samma mall, så det blir snabbt ganska tröttsamt. Allt sköts av utomstående festarrangörer och efter ett par timmar, när maten är slut går alla hem. Det enda som är kul är när ”out of town relatives” dvs. det lite äldre gardet blir packade och tar över hela tillställningen och börjar dansa på borden/stormar scenen/snor mikrofonen, vilket har hänt mer än en gång. Gamla människor i Kina är generellt sätt mycket mer ogenerade och högljudda här än något jag sett någon annan stans i världen.

Tomas Ericsson

Kan du ge oss tre expat-tips du lärt dig under vägen?
Svenska handelskammaren är mitt första tips, det var genom dem jag fick mitt PR-jobb på Scandicsourcing tex. Och så är det en bra chans att träffa andra svenskar här. Det är alltid kul att träffa svenskar utomlands. Första året i Kina var jag bara med amerikanska ganska oassimilerade lärare här i Shanghai men min tillvaro ändrades verkligen till det bättre efter att jag var på svenska handelskammarens introduktionsträff.

Mitt andra tips är att det finns många communities här i Shanghai som blomstrar tex. Couchsurfing-träffar, Expat-träffar, nätverknings-träffar och andra meetups. Man bör passa på att träffa lite nytt folk och gå på olika saker lite då och då, för att hålla igång sin sociala förmåga och lära sig ett eller annat!

Mitt tredje tips är att försöka lära sig åtminstone lite kinesiska, för då börjar man förstå lite mer varför folk beter sig som de gör och man kommer kineserna lite mer in på livet och tillvaron blir lite mer behaglig. Ta chansen att småprata lite med folk, till och med de mest hårdnackade taxichaufförerna mjukar upp lite och rosslar/skrattar glatt om man försöker prata lite.

Jag vill utöver detta passa på att tipsa om mitt nya brand Axess, vilket är ett sidoprojekt jag jobbat med. Kickstarter, en crowdfunding-site, har nyligen låtit svenskar lansera projekt och har sedan december redan lanserat ett 40-tal projekt, så jag kommer inom en månad eller 2 lansera ett kickstarter projekt. Läs mer på www.axesswallets.com och skriv upp er så skickar jag ett mejl när jag lanserar projektet!

Tomas EricssonVilken plats i Kina tycker du bäst om? Jag har hittat en del sköna smultronställen i Shanghai – det är ju fullt av sådana. Tex. hela Danshui Rd med den fantastiska baren Beer Shelf som har ett enormt utbud Belgiskt öl, och även en lite dold whiskeybar även den på Danshui rd (leta efter en mörk stor träport i en gränd), som är helt omärkt men ett riktigt coolt ställe om man lyckas hitta det. Sedan kan jag väl passa på att slänga in Scandics shop med svensk mat på Huangpi nan lu där jag brukar gå och köpa en kaviartub och lite öl då och då. Även Grano, en liten importbutik på Madang rd med den mycket trevliga affärshavarinnan Skyli är ett minnesvärt ställe.

Vad saknar du med Sverige?
Jag saknar frisk luft och att det är tyst på caféer, och vädret. Jag var hemma förra sommaren och en bra svensk sommar slår shanghaihettan alla dagar i veckan. Jag saknar tystnaden ibland – som det alltid ska borras här! Det är ju så man restaurerar, med en borrmaskin. Men jag hör knappt borrandet längre efter 3 år och tror eventuellt att någon nerv i mitt inneröra helt har dött. Jag var väldigt ljudkänslig innan jag kom till Kina men nu är jag rätt högljudd och ganska tålig. Jag önskar också man kunde ha lite mer tålamod här i Shanghai, folk tutar och ska ta sig fram. Det är nästan alltid en rastlös energi här och en attityd där varje person liksom kämpar mot alla andra. Shanghai är rörelse. Allting flödar och rör sig hela tiden, medan Sverige känns som att allt står helt stilla.

Vad saknar du inte med Sverige?
Taxipriserna här, när man väl får tag på en taxi, är mycket överkomliga. Det är lätt att ta sig runt och man är mycket mer spontan. Priser generellt, att man kan gå och klippa sig för 20-30 spänn. Nu tycker jag att 45 spänn är ”lite dyrt” för en klippning – då vet man att man har varit i Kina lite för länge. Sedan bekvämligheten, att det finns så mycket av allting. Varje halvannan meter är en ny affär, eller restaurang. I Sverige i sommras var taxinotorna marddrömslika och hela samhället känns lite stelt, som i ett gammalt museeum. Butikerna stänger tidigt och gatorna töms på folk. Det händer aldrig här. Kina är ett utvecklingsland så inget är satt i sten på samma sätt som i Sverige, därför är det en helt annan atmosfär, lite där ”allt är möjligt” på gott och ont.

Man kan inte helt och hållet älska Kina, jag skulle inte ta någon på allvar som inte hade lite av en hatkärlek till det här landet. Men det är viktigt att få lite nya perspektiv på hur världen ser ut, det tycker jag ofta saknas i Sverige, särskilt i akademiska miljöer där man sitter med andra helt oerfarna människor och delar in världen enligt akademiska beteckningar som i slutändan är helt värdelösa. 

Med det sagt tycker jag ändå att Kina kunde lära mycket av Sverige, särskilt svenskars förhållande till naturen. Man investerar ju rekordbelopp i förnybar energi här i Kina, men det räcker inte – det är attityden till naturen som är kärnan i problemet. Jag tror inte det problemet kommer lösas inom någon nära framtid, snarare tvärtom. Jag har inga tvivel på att jorden kan återhämta sig, men det är snarare människorna som får lida under tiden.

Det var allt för den här gången! Vill du komma i kontakt med Tomas eller få veta mer om hans nya projekt Kickstarter så kika in hans hemsida www.axesswallets.com. Är du vår nästa person i ”Bo, leva, göra affärer i Kina”? Tveka inte att höra av dig på info@Motkina.se!


Erika Staffas

 
Profilbild på Erika Staffas
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.