0
Skrivet den 15 november, 2014 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Hur fungerar ettbarnspolitiken i det moderna Kina?

Under två dagar kommer vi att publicera ett djupdyk i ettbarnspolitiken. Igår började vi med att ge en historisk bakgrund, för att förklara hur allting blev som det blev, idag kommer vi att beskriva hur ettbarnspolitiken fungerar i det moderna Kina, och därefter kommer vi att jämföra med Singapores familjeplanering och försöka dra en slutsats inför framtiden. Vill du läsa vad vi tidigare har skrivit på området hittar du det under #ettbarnspolitiken och #ettbarnspolitik

Idag föds det 1,7 barn per kvinna i Kina, varav det 2010 föddes 118,8 män på 100 kvinnor. Enligt forskning innebär det att 24 miljoner kinesiska mHistorisk bakgrund till ettbarnspolitikenän 2020 inte kommer att ha möjlighet att gifta sig på grund av ett underskott av kinesiska kvinnor. Underskottet ökar i sin tur trycket på trafficking, ökad prostitution och våld mot kvinnor.

En av anledningarna till att statistiken mellan könen ser ut som den gör beror på att söner traditionellt sätt varit mer värda än tjejer, i enlighet med den konfucianska värdegrunden. I Kina talar man om ”den lilla lyckan” vid flicka, och ”den stora lyckan” vid. Under Maos styre förbättrades kvinnans roll i samhället och man började istället prata om ”järnflickor” som utförde samma typ av uppgifter som män, men efter de ekonomiska reformer som genomfördes efter Maos död förändrades allting. Det fanns inte längre tillräckligt med jobb och kvinnan återtog positionen som den som vårdade familjen i hemmet.

Samhällets strävan att producera fler söner har lett till att tjejer sållats bort, genom negligering och sämre vård, men även genom könsselektiva aborter som i och med Kinas modernisering har gjort att det är möjligt för föräldrar att ta reda på fostrets kön genom ultraljud. Det är idag olagligt att utföra sådana aborter, men inträffar ändå på alla nivåer i samhället. Det har även uppmärksammats fall där par har fått en flicka låtit bli att registrera barnet hos de lokala myndigheterna, så att de har möjlighet att få ett barn till. För flickans del innebär det att hon inte har rätt till varken sjukvård eller skola.

En ökande generationsklyfta innebär också problem genom en allt åldrande befolkning och därmed färre personer som kan ta hand om dem. Idag talar man om 4-2-1 systemet där 1 barn ensamt tvingas ta hand om 2 stycken föräldrar och 4 stycken mor- och farföräldrar. År 2007 hade Kina 114 miljoner invånare som var 60 år eller äldre, men till 2015 kommer antalet att vara 200 miljoner, och 2044 400 miljoner. Det är 30 % av Kinas befolkning.

…regissören Zhang Yimou betalade 7,5 miljoner yuan i böter när han och hans fru valde att skaffa ytterligare ett barn

Ytterligare ett problem med ettbarnspolitiken är att det efter år av ekonomisk utveckling har kommit att handla om en klassfråga. I praktiken har ett par möjlighet att skaffa ytterligare ett barn om man har råd att betala den bot som man bestraffas med. I ett uppmärksammat fall från februari 2014 betalade regissören Zhang Yimou 7,5 miljoner yuan i böter när han och hans fru valde att skaffa ytterligare ett barn. Efter Deng Xiaopings reformer och utvecklingen av den privata sektorn har par kunnat skaffa fler barn, då staten kan hota par som anställda vid statliga bolag med uppsägning eller böter.

Under de senaste åren har partiet försökt att förändra både politiken och synen på tjejers roll i samhället för att stabilisera folkmängden. Under ”International Conference on Population and Development” 1994, skrev Kina under en konvention om att inte inskränka sin befolkning och sedan dess har reglerna successivt lättats upp. Nu är det t.ex. tillåtet att ha två barn om båda parterna är ensambarn eller om en är frånskild och barnlös, det uppmuntras till och med på vissa platser i Kina genom statliga bidrag och skattelättnader. Mellan 2006-2010 hölls kampanjen ”Care for Girls” i ett försök att bryta obalansen och förändra den allmänna åsikten om att killar är mer värda än flickor.

Jämförelse med andra delar i regionen

Genomgående i Asien går det att utläsa en statistik som talar för att det vi ser i Kina även förekommer i övriga delar av Asien t.ex. skillnad mellan könen, allt färre barn födda och en åldrande befolkning. Singapore har lägst födelsetal i världen med en tillväxt på 0,78 per år och för Kinas grannländer som Korea, Japan, Taiwan och  Hongkong är inte statistiken ljusare. Kinas tillväxt beräknas till 1,6% per år, men till år 2020 hävdar forskarna att den kommer vara 0 %.

I Singapore likt Kina, observerar vi idag ett samhälle i social förändring där könsroller luckras upp, vilket skapar spänningar både hierarkiskt inom familjen, och mellan olika klasser i samhället. Ofta medför det här att förhållandet och förväntningarna mellan generationer förändras genom möjlighet till utbildning, vilket gör  att t.ex. kvinnor nu kan ta större plats i samhället och på arbetsmarknaden.

En dotter är som en vadderad jacka” 

I takt med att folk får det bättre i Kina och Singapore, blir det också vanligare att allt fler par vill ha en flicka. Ett nytt kinesiskt ordspråk lyder ”En dotter är som en vadderad jacka” vilket antyder att döttrar numer är mer plikttrogna än en son. Men en tydlig skillnad mellan Singapore och Kina är att man i Singapore var snabbare med omstruktureringen av normen. Redan 1980 propagerade Singapore ”tjej & kille – båda är okej”, en utveckling som tog fart först under 2000-talet i Kina. Vilket måste anses ha att göra med att de ekonomiska reformerna infördes tidigare i Singapore än i Kina.

I och med kvinnans nya status på arbetsmarknaden, väljer allt fler att skaffa barn senare. De nya förväntningar som ställs på kvinnor innebär att de tvingas välja mellan karriär och familj och trots det att initiativ tagits som ”have three or more” i Singapore 1987 och den uppmuntran som vi ser från kinesiska myndigheter genom bidrag och skattelättnader, ger kampanjerna inget utslag. Gemensamt är också att ha fler än ett barn anses som allt för krävande på grund av ett konkurrerande utbildningssystem i länderna och att det kostar för mycket att vara ifrån jobbet.

Slutsats

Det är problematiskt att sammanställa exakt hur stor skillnaden mellan könen och tillväxten verkligen är idag. Det är problematiskt att räkna ett landsfolk som överstiger 1,3 miljarder människor. Ett stort mörkertal existerar dessutom, då par fortfarande väljer att inte registrera sina barn för att undkomma böter etc.

En sak är säker. Kina och den omkringliggande regionen står inför en rad sociala och politiska problem som kommer att behöva adresseras framöver. I Kina är kommunistpartiet medvetna om problemen och åtgärder tas i rätt riktning, t.ex. genom uppluckring av de regler som omfattar ettbarnspolitiken idag, samt bistår med bidrag och uppmuntran till de som väljer att skaffa barn på deras villkor. Skillnaden mellan nu och då är att idag har befolkningen mer socialt spelrum genom t.ex. kvinnans nya status på arbetsmarknaden, vilket gör att kommunistpartiet för att hålla allmän ordning i Kina, blir tvingad till att adressera problemen.

Samhällsproblemen är långt ifrån lösta. De kommande åren kommer att handla om hur Kina och övriga Asien skall kunna ta hand om sin åldrande befolkning och samtidigt inte tappa ekonomisk tillväxt. Hur man skall ersätta denna befolkning med en ny generation som inte finns. De kommer att behöva hantera de nya konflikter som uppstår i samhället som växt fram efter år av modernisering och ekonomisk utveckling om social orättvisa och problem med en landsbygd som har halkat efter det urbana samhället och de minoritetsfolk som inte anses lämpade att ta del av det. Det kommer att handla om hur man skall implementera ytterligare genustänk och sprida det genom hela samhället – så att alla människor på alla nivåer kan ta del av det nya samhälle som de ekonomiska reformerna och moderniseringen fört med sig.

Läs vidare:
Ettbarnspolitiken mildras” (Högfeldt, D, Världen idag, 2013, 19 november)
China’s Unbalanced Sex Ratio” (Mao Yaqing, Crienglish, 2012, 26 februari)
Zhang Yimou pays one-child policy fine” (BBC, 2014, 07 februari)


Erika Staffas

 
Profilbild på Erika Staffas
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.