0
Skrivet den 6 maj, 2014 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Ungdomarnas dag och fjärde maj-rörelsen


Idag kan vi läsa på Motkina.se att Kinas premiärminstier Xi JinPing under söndagen den 4:e maj besökte Pekings Universitet i samband med Kinas ungdomarnas dag.

Ungdomarnas dag etablerades 1949 för att fira minnet av fjärde maj-rörelsen  (五四运动) år 1919 där kinesiska ungdomar gick ut på gatorna och demonstrerade mot statens hanterande av det fredsavtal som tecknades i samband i Versailles efter första världskrigets slut.

fjärde maj-röreslen

Motståndet hade bubblat upp sedan flera år av oroligheter i landet, efter det att Kina sin sista kejsare under Xinhai-revolutionen år 1911. Efter revolutionen styrdes Kina för första gången sedan Qin-dynastin inte som ett enat rike och leddes mer eller mindre av krigsherrar som hade kontroll över de olika provinserna. En oro och instabilitet som gjorde att Japan år 1914 fick fäste över kinesiskt territorium, framför allt i Kinas Shangdong-provins.

1915 skickade Japan en lista på 21 krav som japan ställde på Kina där de bland annat skulle erkänna japansk kontroll över områdena, inte låta någon annan utländsk eller inhemsk makt någonsin få kontroll över områdena, kunna kontrollera Kinas ekonomiska och finansiella affärer etc. Skulle inte Kina gå med på kraven hotade Japan med krig, något som det instabila Kina ville undvika. Därför gick man med på kraven, trots att beslutet mötte mycket missnöje hos Kinas befolkning.

1917 beslutade sig Kina för att gå med i första världskriget, med avsikten att stötta sina allierade och därmed tvinga bort japanerna, men trots att Kina ”vann” avtalades ändå att Japan skulle få behålla de ekonomiska zoner i Shangdong-provinsen som Tyskland erövrat i samband med övertaget av Qingdao i oktober år 1914.

fjärde maj-rörelsen

Fredsavtalet var den avgörande droppen för studenterna som var trötta på utländska regimer som styrde i landet och Kinas egna regim som inte kunde stå upp nog för Kina. Helt sonika samlade de upp jättelika demonstrationståg på ca 30000 studenter från Peking University och andra stora universitet i Beijing, där den bildade och mest kultiverade delen av befolkningen fanns, och promenerade mot himmelska fridens torg där de samlades upp och krävde förändring. Det är alltså ingen slump att Xi Jinping valde att besöka just Peking University under den här dagen.

Efter demonstrationerna den 4:e maj fortsatte rörelsen att växa landet över. Bara två dagar efter demonstrationerna i Beijing, kompromissade staten med studenterna och tre ledande partimän avsattes. Därefter skickades de kinesiska delegaterna till Paris för att tala om att Kina vägrade skriva på fördraget.

Rörelsens lämnade ett enormt fotsteg efter sig och räknas idag som det första steget mot den kinesiska nationalismen.

Klicka här för att komma åt artiklar vi skrivit under #historia, #kinesisk historia, #politik och #Xi Jinping


Erika Staffas

 
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.