0
Skrivet den 29 juli, 2016 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Lärarmöten i Beijing – inspirerande svensk-kinesiskt forum för lingvistik

Just nu pågår ett sino-svenskt samarbete mellan Beijing Municipal Education Commission, komissionen för internationellt utbyte, svenska ambassaden i Peking och kinesiska Nageshenme.com, en hemsida som syftar till att stötta undervisningen av kinesiska i Sverige. Bakom initiativet står Gao Yu och May, två kineser som nu dedikerar all sin tid åt att hjälpa alla som laser kinesiska i Sverige. Under två veckor följer vi samarbetet på plats i Peking, och ni får följa med såklart.

Klockan hade precis slagit halv sju och vi satt tryckta inne på det nya ambassadområdet; representanter från ambassad, partneruniversitet och People’s Education Press, teamet bakom Nageshenme, utbildare i kinesiska, utbildare i svenska och fåtalet tillhörande kategorin studenter likt mig själv. Svetten blänkte i allas pannor, av alla sommarheta dagar den här månaden hade luftkonditioneringen lagt av precis innan eventet ”Det första svensk-kinesiska forumet för lingvistik”. Ändå fanns en förväntansfull stämning i rummet, som trotsigt vägrade ge sig vika trots att temperaturen steg och steg.

lingvistik

Gao Yu

Välkomsttal utbyttes mot välkomsttal, och därefter en första paneldebatt om material och undervisningsmetoder i kinesiska samt intresset för svenska i Kina med Gao Yu, Zhang Jun redaktör på People’s Education Press, Xun Xin lektor i svenska och Håkan Friberg gymnasielärare i kinesiska. Det finns en enighet i att både intresset för svenska i Kina och kinesiska i Sverige ökar idag, men en delad syn när det kommer till åt vilket håll  till utbildningarna är på väg. För Sveriges del talar statistiken dock helt för sig. Skolåret 2012/2013 godkändes 1008 gymnasielever i ämnet kinesiska, det är 1 % av alla gymnasieelever i hela Sverige. Skolåret därefter hade siffrorna sjunkit till 896 stycken.

Tidigare var hans klasser fyllda med de mest ambitiösa eleverna, nu har priset de behöver betala blivit så högt att inte anser sig ha råd att läsa kinesiska.

Det största problemet idag, menar Håkan Friberg, är systemet med meritpoängen som infördes år 2010. Fullständiga betyg i gymnasiet kan ge ett snitt på upp till 20,0 poäng, utöver dessa har en elev som läser avancerade kurser i t.ex. matematik, engelska och moderna språk möjlighet att tillgodoräkna sig ytterligare 2,5 poäng. För att få meritpoäng för moderna språk  krävs det att eleven läser en kurs som är motsvarande steg 3 eller 4, men idag erbjuder få mellanstadium och högstadium skolämnet kinesiska, vilket gör att eleven måste börja på steg 1 i gymnasiet och därmed inte har möjlighet att läsa upp till det meriterande steg 3 eller 4. Håkan Friberg menar att han under hans 20 år i branschen har kunnat se ett skifte under de senaste åren gällande de som läser kinesiska. Tidigare var hans klasser fyllda med de mest ambitiösa eleverna, nu har priset de behöver betala blivit så högt att inte anser sig ha råd att läsa kinesiska.

lingvistik

Gao Yu, Zhang Jun, Xun Xin och Håkan Friberg

En annan intressant diskussion som spirar under samtalet är hur man skall kunna utbilda unga vuxna i ett språk som de till att börja med inte behärskar på en nivå som de skall kunna tycka är både lämplig och intressant. Idag finns två universitet i hela Kina som var fjärde år erbjuder ett helt kandidatprogram i svenska. I kandidatprogrammet läggs initialt mycket fokus på att studenterna skall lära sig alfabetet, för att därefter kunna fortsätta med grunderna. Ett upplägg som visserligen ter sig naturligt, men gör att universitetsstudenterna börjar lära sig språket på en nivå som är anpassad till en mycket yngre ålder.

Är det verkligen optimalt? Hur kan vi lära ut ett språk från grunden och samtidigt göra det relevant för studenten? En samstämmighet från båda håll finns i att det finns ett behov av en ökade resurser för att kunna få  förståelse för hur varandras kulturer och intressen och från detta kunna producera ett nytt material som är fokuserat på vad dagens ungdomar faktiskt behöver och vill lära sig. Eller som den tidigare kulturattachén vid kinesiska ambassaden i Sverige, Zhao Zhe, själv formulerade det ”varför ska kinesiska ungdomar idag lära sig att säga att de lyssnar på ABBA, när de istället kanske vill lära sig säga att de lyssnar på Avicii?”

varför ska kinesiska ungdomar idag lära sig att säga att de lyssnar på ABBA, när de istället kanske vill lära sig säga att de lyssnar på Avicii?”

I kvällens andra panel sitter May från Nageshenme, gymnasielärare i kinesiska Linda Kajonius, student i internationell business och kinesiska Märit Eriksson och jag själv som pol. kand- och kinesiskastudent samt representant för Motkina. Vi talar om erfarenheter och lärdomar från undervisningen i Sverige, vilka verktyg som fungerar och vad vi har saknat under tiden vi har studerat. Vi fastnar länge vid frågan gällande lärarens roll i processen; hur skapar man och hur håller man intresset? Hur kommer det sig att så få från både min egen och Märits gymnasieklasser som har fortsatt läsa kinesiska i efterhand? Frånsett diskussionen om meritpoäng, är nog det enkla svaret att de flesta av de som slutade hann förstå hur svårt det är att lära sig språket flytande och la av långt innan målet var nått. Varför både Märit och jag av en händelse fortsatte läsa kinesiska är kanske både lika oförklarligt som självklart. Någonstans under vägen tändes den där gnistan, en otörstlig fascination, en svindlande äventyrskänsla och den är helt enkelt för stark för att bara kunna ge upp utan kamp.

lingvistik

May, Linda Kajonius, Märit Eriksson och Erika Staffas

Vi kommer fortsätta följa det sino-svenska samarbetet för att få mer förståelse i frågan kring hur vi bäst skall bedriva  kinesiskaundervisning och de inbjudna lärarnas äventyr i Beijing. Vilka är dina erfarenheter från att ha läst eller lärt ut kinesiska i Sverige? Nageshenme syftar till att hjalpa svenska studenter och kinesiska larare och skapa en battre kontakt mellan de tva landernas kultur och sprak. Sidan ar stangd for Beta-testing just nu, men Motkinas lasare har mojlighet att fa en invite for att ocksa kunna ta del av sidan. Om du vill veta mer om Nageshenme kontakta yugao@outlook.com.


Erika Staffas

 
Profilbild på Erika Staffas
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.