0
Skrivet den 19 april, 2015 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Boktipset – No, I’m from Borås

Vi har vid flera tillfällen tidigare tagit oss friheten att recensera böcker av utländska såsom kinesiska författare och förmedla dem till er som boktips. I förra veckan var jag på resande fot och passade på att lägga ned Ola Wongs debutroman ”No, I’m from Borås” (2005) i handbagaget. Av Ola Wong har vi även tidigare recenserat ”När tusen eldar slickar himlen” (2007).

No, I'm from Borås”No, I’m from Borås” är vad Ola Wong beskriver som sin egen historia. En historia om helt olika två arv, ett från ett Rumänien och ett från Kina. Innan Ola Wong började skriva boken hade han lovat sig själv att inte bli ytterligare en av dem som skriver om sin familjehistoria, och menar själv att han misslyckades med det, men jag håller inte med. Karaktärerna som tar vid framför mina ögon är så levande att jag kan ta på dem om jag bara sträcker ut handen. Oavsett vad kan man aldrig kalla det för ett misslyckande.

Boken är uppdelad i två delar. Den ena delen tar vid i en berättelse som är hämtad ur Ola Wongs farfars memoarer som återfanns på hans dödsbädd. Wang Shixun är 10 år, jobbar som kuli för att försörja sig själv och sina två opiumrökande föräldrar, fast i ett kallt och fattigt Peking. Det är en historia om att överleva, om att anpassa sig som vinden stryker över ett berg. Själv blir Wang Shixun något av en expert på just detta. Han lämnar sin hemby och ger sig ut på en resa genom dynastier, världskrig, glansdagar i Shanghai, som soldat åt krigsherrar, Guomindang, japanerna och kommunisterna, i fångläger och i lilla Torestorp i Marks kommun.

Farfar Wang Shixuns äventyr blandas med mer reportageliknande delar där läsaren får möta piercade operaartister, elitstudenter som blir munkar och överger sina familjer och högpresterande skolungdomar som låses in på internatskolor för att nå toppen, samt Ola Wongs egna betraktelser från landet där han studerar.

I gryningen steg jag upp, tog fram mitt svärd och gick ut i trädgården för att träna svärddans, taijiquan. Bakom gardinerna i grannhusets villafönster kikade grannfrun fram med stora ögon. Ett kafferep senare var jag känd över hela byn. – Wang Shixun om livet i Torestorp

Den andra halvan, effektivt illustrerat då man fysiskt måste vända boken upp och ned för att kunna ta del av historien, handlar om hans farmors hemby Periam, en gång ansedd vara en framtidsstad, men vid tiden för skrivandet, fattigare än vad staden var för 60 år sedan. 

Intensivt hoppas jag varje gång jag byter sida att boken skall fortsätta hålla, och kanske känner jag såhär framför allt efter att ha läst När tusen eldar slickar himlensom är mer av en renodlad reportagebok, men jag hade tyckt att ”No, I’m from Borås” hade varit ännu bättre om jag hade fått följa släkthistorien genom hela boken, utan de mer reportageliknanade inslagen. Kanske är det istället så att Wang Shixuns historia griper tag i mig så innerligt att jag saknar den allt för mycket, när den helt plötsligt tar slut. För just den delen är något så ofantligt, oresonligt bra.

Ola då? Vad hände med Olas historia? En dag på en salsafest i Stockholm ålar sig en kvinna fram till honom och frågar med en hes röst ”Hello, are you from Brazil?” Nej, Ola, han är från Borås.


Erika Staffas

 
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.