6
Skrivet den 3 juli, 2014 av Jessica Sollander i Blogg
 
 

Jag ska bara rasta min pippi

Har du någon gång tagit en tidig promenad i en park i Kina så har du säkert sett gamla män som är på promenad med sina fåglar.

Själv tycker jag att detta är en fantastisk kulturkrock. För det första har fåglarna vackra, ståtliga burar. För det andra så blir de promenerade/rastade på morgonkvisten. För det tredje så sätter sig två män gärna bredvid varandra – inte för att prata med varandra, men för att fåglarna ska få göra det.

Man kan också promenera förbi män som sitter och spelar kort eller mahjong och har med sina fåglar och låter fåglarna umgås. Hur mysigt som helst – eller bara jättekonstigt?

Kineserna har en stark kärlek till fåglar, de symboliserar frihet, kärlek, lycka och musik. De tidigaste indikationerna på att kineserna hade fåglar som husdjur är från 200 AD. Men kineserna har också en stark tro på att fåglarna tappar sin sång om de är isolerade, instängda och bortglömda. Det har blivit så populärt med vissa sorters fåglar att kinesiska staten har behövt reglera vilka fåglar man får ha i bur, så folk inte skulle börja fånga fåglar själva. Så det är lika självklart för kineserna att promenera sina fåglar som det är för oss att rasta våra hundar. 

Fåglarna tappar sin sång

Har ni sett detta själva?


Jessica Sollander

 
Sin ålder till trots är Jessica en RRR (Riktigt Rutinerad Räv) i den kinesiska världen. Första gången hon bodde i Kina var under 2000-2002, och har sedan dess följt den stora tillväxten, framförallt i Shanghai, på nära håll. Under hela 2000-talet har hon spenderat olika kortare sejourer i landet.