0
Skrivet den 12 januari, 2015 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Madame Mao – Kinas mest hatade kvinna


Härom kvällen såg jag dokumentären ”Madame Mao, om Mao Zedongs tredje fru som kom att bli en av de mäktigaste kvinnorna under kulturrevolutionen och senare den mest hatade kvinnan i hela Kina. Med handen på hjärtat kan jag säga att mina kunskaper om Jiang Qing var något begränsade innan jag såg dokumentären, därför blev det för mig en spännande inblick i hennes liv. Klicka här för att se dokumentärenMadame Mao” (47 min) via SVTplay. Märk att sista datum att se dokumentären är 14:e januari.

Madame MaoMadame Mao kom att gå under flera olika namn under olika perioder av hennes liv. Idag är hon nog mest känd som Jiang Qing (江青), vilket hon antog någon gång strax innan hon anlände i Yanan och och mötte Mao och gick under fram till hennes sista år 1991. Jiang Qing föddes i Shandong som Li Shumeng (李淑蒙) år 1914. De första åren var tuffa och detaljerna oklara, men vad som är känt är att hennes pappa var snickare och mamman konkubin, för att senare komma att jobba som hemhjälp eller vad som sägs enligt andra rykten, prostituerad.

Hemmet var fyllt av våld och i motsvarande mellanstadiet flyttade Jiang Qing till sina morföräldrar. Där blev livet inte enklare. Som oäkting blev Jiang Qing mobbad av sina klasskompisar, och enligt uppgift skall det ha varit så knapert ekonomiskt att Jiang Qing under hela sitt liv kom att ha magproblem på grund av hunger I barndomen. Enligt uppgift skall hon vid ung ålder också haft sina fötter bundna, men blivit tvungen att linda av banden på grund av infektioner i huden.

Räddningen blir en dramautbildning som hon vid 14 års ålder påbörjar i Jinan där hon senare möter sin första man Pei Minglun. Hon fortsätter sina studier av drama i Beijing och under universitetstiden i Qingdao 1931-1933 där hon möter sin andra man, Yu Qiwei, går de tillsammans med i dramaföreningen ”den kommunistiska kulturfronten” där de satte upp anti-japanska pjäser. 1933 blir också året som Jiang Qing och hennes man går med i kommunistpartiets ungdomsavdelning. Efter oroligheter i Jinan arresteras Yu Qiwei och Jiang Qing tvingas fly tillbaka till dramaskolan i Jinan, och senare vidare till Shanghai University där hon senare för första gången skall bli arresterad för sin politiska övertygelse.

Livet i Shanghai, numer som Lan Ping (蓝苹), det blåa äpplet, är fyllt av flärd och lyx och Jiang Qing lyckas etablera sig som skådespelerska, framför allt inom teatern, men gör även en del filmMadame Maoprojekt. Hon träffar vad som kom att bli hennes tredje man, regissören Tang Na, och gifter sig med honom i Hangzhou. Efter den japanska invasionen i Shanghai 1937 förändras livet och hon lämnar Shanghai och tar sig senare till Yanan där hon skall gå med i revolutionen mot japanerna. Där möter hon den då 24-åriga Jiang Qing Mao, som redan har hunnit fylla 45 och hennes live kommer aldrig mer bli detsamma.

Mao var då gift med hans andra fru He Zizhen, en av massorna respekterad revolutionär som följt Mao under den långa marschen. Ändå blir Mao och Jiang Qing ett par. I dokumentären ”Madame Mao” beskrivs processen som att hon följer med in i hans personliga skyddsrum vid ett flyganfall, första och andra gången kommer de ut tillsammans. Tredje gånger kommer de aldrig ut igen.

Ledarna över kommunistpartiet är tveksamma till äktenskapet mellan den sminkade skådespelerskan från Shanghai och deras framtida ledare. Ett godkännande görs, men på det villkor att Jiang Qing under de kommande 30 åren håller sig borta från politiken. Under åren som går försöker Jiang Qing bryta sig in, men blir gång på gång nekad av ledarna och får hålla sig till godo med att vara den tredje frun i skuggan av ledaren.

Madame Mao17 år går och vid det här laget är Jiang Qing deprimerad och ensam. Mao har under tiden många älskarinnor, och paret lever åtskilda i två olika delar av den förbjudna staden. Men två år efter det stora språnget ges hon möjligheten att ta steget ut ur skuggan och får dessutom backning av Mao som stigit ner som ledare, efter ett uppenbart misslyckande som ledde till att någonstans mellan 15 och 40 miljoner människor satte livet till under 1958-1962.

Jiang Qing återvänder till Shanghai och bygger upp ett nätverk av inflytelserika mediepersoner och skådespelare, där hon för första gången får möjlighet att utveckla propagandapjäser. Allt jämt medan makten runt Jiang Qing växer, tar hon fler chanser politiskt och ses allt oftare bredvid Maos sida medan de båda spår planer för den kommande kulturrevolutionen. Senare blir hon ansvarig för den centrala kulturrevolutionsgruppen och blir utnämnd till den enda kvinnan i politbyrån. Under de sista åren av Maos levnadstid bildar hon också vad som kom att kallas ”the Gang of Four”, den ökända maktcirkel tillsammans Zhang Chunqiao, Wang Hongwen och Yao Wenyuan.

Madame Mao

Det är under de här åren som fruktan och hatet för Jiang Qing börjar växa. Hon beskrivs som en maktgalen person utan hämningar, som utan tvekan satte stop för alla som stod i henens väg. Bland annat beskylls hon i efterhand för att ha beordrat mordet på Zhou Enlais dotter, trots att inga bevis någonsin kunde fastställas. Förutom ett intensivt hat mot Zhou Enlai, så ledde hon också en kampanj där hon med hjälp av det röda gardet, försökte rensa ut alla personer som kunde påminna hennes skådespelartid i Shanghai där hon och dottern hade mötts, en bild av Jiang Qing som hon inte ansåg överensstämma med de ideal hon förespråkade nu.

Mao dör år 1976 och till Jiang Qings stora misstycke utropas Hua Guofeng till hans efterträdare, enligt Maos sista vilja. En månad senare arresteras hon tillsammans med de andra medlemmarna i de fyras gäng. En intensiv smutskastning inleds från partiets sida som klankar ner hennes påstådda luxuösa leverne och dekadenta livsstil och framställer henne som en egoistisk och omoralisk person. Det ryktades bland annat att hon suttit och spelat poker istället för att sköta om Mao när han var sjuk, och att hon hade samlingar med porrfilmer. Hon blev även bortklippt på alla officiella kort där hon varit med tidigare.

Jiang Qing och nio andra anklagas för att förfölja 729,511 personer och för att ha dödat 34,800 under åren för kulturrevolutionen i en rättegång som tv-sändes över hela Kina. Hon anklagades också för involvering i en militärkupp 1971 och för förberedandet av ett uppror 1976. Jiang Qing nekade brott och skrek till rätten att de skulle hugga huvudet av henne. Istället dömdes hon till döden, som senare blev livstids fängelse. Under denna tid ansökte hon flera gånger efter att få se Maos kropp i Mausoleum i Peking, men nekades varje gång.

I början av maj år 1991 begick Jiang Qing självmord i på ett sjukhus där hon behandlas för cancer, 77 år gammal, två dagar innan 25 års firandet av kulturrevolutionens början. Detaljerna kring självmordet är fortfarande otydliga, men enligt uppgift skall hon ha hängt sig av ett rep gjort av strumpor och näsdukar som hennes dotter Li Na tagit med vid besök. Hennes död rapporteras i utländska medier, men nekas först av kinesiska och utlystes inte förrän i juni, antagligen för att myndigheterna inte ville skapa orolig stämning inför årsdagen av incidenten på himmelska fridens torg.

Läs vidare:
Historiska bilder av Jiang Qing (morningsun)
Madame Mao (BBC Witness, radioinslag med Sidney Rittenberg som kände Jiang Qing 10 min)
Kommunistisk revolusjonær opera (Larsen, M, Motkina, 2014-12-03)
Samlade artiklar i LA Times arkiv (LA Times)


Erika Staffas

 
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.