0
Skrivet den 3 april, 2015 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Pandapolitik – bokstavligt talat


Häromdagen berättade min kinesiska kompis Charles från Chengdu om ett intressant politiskt fenomen där världens ca 2000 pandor spelar huvudrollen. Dessa gulliga djur fungerar som brickor i ett politiskt spel, där Kina kan styra tidigare och blivande handelsrelationer. Idag läser jag att pandor håller på att väljas ut till Macau, men vad innebär det egentligen? Det här är pandapolitik på riktigt – bokstavligt talat.

Enligt sägnen skall pandapolitiken inkorporerats redan på Tang-dynastin (618–907 e.Kr) där kejsarinnan Wu Zetian (624-705) gav en japansk kejsare ett par pandor, men infördes i modern tid igen 1941 där Bronx Zoo fick pandor till låns efter att USA hjälpte Kina under andra världskriget. Mao gjorde det senare till tradition att ge pandor till de allierade kommunistländerna. Ett utlån brukar oftast ske i samband med politiska oroligheter eller reformer. Uppmärksammat är t.ex. Pat Nixon tog emot två pandor efter Nixons resa till Kina 1972 Feng Yi och Fu Wa som lånades ut till ett zoo i Kuala Lumpur i maj 2014, i hopp om att stabilisera de diplomatiska relationerna sedan Malaysia Airlines flight 370 mystiska försvinnande den 8:e mars 2014.

Pandapolitik

Pat Nixon kikar på pandor, 1972

1984 förändrades pandapolitiken till att gå ifrån gåvor till lån på 10 år, med kravet att alla pandaungar som föds utomlands tillhör Kina och årsavgifter på ca en miljon dollar om året. Lånesumman skall gå till att restaurera reservaten i Kina samt forskning. I och med förändringen har Kina ytterligare makt att styra politiken. Enligt The Guardian i februari 2014, finns det två typer av styrningar som Kina kan göra. Först och främst gäller det närliggande asiatiska länder som skrivit på handelsavtal med Kina, men även nationer som försörjer Kina med avancerad teknik och naturresurser. Vad man inte får glömma är att Kina också har makten att ta tillbaka pandorna när de vill, vid svajiga diplomatiska relationer. Det skedde t.ex. 2010 när USA var tvungna att skicka tillbaka de lånade pandorna efter misstycke då Barack Obama gått med på att möta Dalai Lama.

Det går att fundera över Michelle Obamas besök 2014 då hon och döttrarna besökte Chengdu Panda Base, och alldeles därefter åt lunch på Zangxiang Teahouse, en tibetansk restaurang.

Under de senaste åren har pandautbyten framför allt varit kopplade till situationer där handel står på dagsordningen. I mars 2014 i samband med Xi Jinpings besök till Belgien skänktes två pandor, Xing Hui och Hao Hao, för att locka EU att gå med på frihandelsavtal. Handeln mellan Kina och EU har fördubblats sedan 2003 och utgör 8 miljarder kronor dagligen. Kina är EU:s största handelspartner, medan EU är Kinas näst största handelspartner efter USA. Skottland fick 2010 ta emot pandor till Edinburgh Zoo samtidigt som det pågick förhandlingar om avtal av försäljning av lax, bilar och energiteknologi. Även till Frankrike 2012 lånades det ut pandor, lämpligt nog i samband med förhandlingar om bilaterala handelavtal värda 200 miljarder kronor.

Chen Shuibian

Chen Shuibian

Uppmärksammat blev det aprilskämt från Taipei Times 2009, där tidningen gick ut med att Tuan Tuan och Yuan Yuan, de två pandor som överlämnats i december 2008 i själva verket var maskerade brunbjörnar. Zoopersonalen hade börjat fatta misstanke om att det inte rörde sig om pandor då djuren hade för mycket sex.

Let’s just say Tuan Tuan and Yuan Yuan would tuan yuan at every chance,” said Liu, referring to the combination of the panda’s names, which means “to reunite” in Mandarin.” – Taipei Times

Det grova skämtet (som i sin helhet är mycket grövre än utvalt citat), som också uppmärksammades bland annat i Aftonbladet, fick många att rycka på ögonbrynen. Inte minst då Yuan Yuan och Tuan Tuan redan tidigare varit ute för kontrovers då de från den kinesiska staten, erbjöds till Taiwan som gåva redan tre år tidigare, men inte togs emot av dåvarande presidenten Chen Shuibian (陳水扁).

Vad innebär det då att pandorna är på väg till Macau? Än kan vi bara spekulera. Kanske är det en gest efter att den tidigare utlånade pandan Xin Xin dog i juni 2014. Kanske kan det tydas som en tacksam gest för att Macao höll och fortfarande håller sig lugna under de senaste årets tumult i Hong Kong. Vem vet. 


Erika Staffas

 
Profilbild på Erika Staffas
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.