0
Skrivet den 1 november, 2013 av Erika Staffas i Blogg
 
 

Variga tånaglar har aldrig varit min grej

variga tånaglarAlltså, Kina. Älskade, hopplösa Kina. Livet når en helt ny nivå av konstighet här borta just nu. Det går liksom aldrig riktigt att förutse vad som kommer att hända. För någon vecka sedan hade jag en sådan upplevelse. Det hela inträffade jag när var på väg till områdets lokala apotek.

Ni förstår, under de senaste veckorna så har jag fått massvis med myggbett. De är stora, vissa är större än femmor och några av dem har antagit en rödviolett färg. Ingen vacker syn direkt. Jag vet inte hur jag har lyckats få så många för ingen annan som jag hänger med har lyckats få mer än ett eller två. Jag hade tänkt ta mig dit länge, men idag kliade betten så mycket att jag trodde att jag skulle gå under och beslöt mig därför för att passera apoteket på väg hem.

Apoteket ligger i en halvskum mörk källare och är omöjlig att hitta om man faktiskt inte vet att den finns där. I vanliga fall är det inte en människa på plats, men när jag kom dit var det säkert femton kineser i lokalen. Så fort jag klev in i lokalen avbröts all aktivitet. 16 par ögon stirrade förvånat på mig. Jag förklarade min situation och att jag funderade på om det rörde sig om vanliga myggbett eller några andra läskiga bett. Då blev det fart på dem. De sprang fram till mig och synade min sönderbitna kropp. Snabba ordväxlingar följde. Jag förstod inte ens hälften. Jag var så fokuserad på allt annat som skedde i rummet. En av kineserna drog fingrarna längs min hud, några petade på betten, någon höll i min hand och någon drog fingrarna genom mitt hår.

Min kjol drogs upp till högt upp på låren. Jag visste inte vad jag skulle göra.

Min kjol drogs upp till högt upp på låren. Jag visste inte vad jag skulle göra. Vad som hände. Vad i hela världen hände?! Någon föreslog att vi skulle räkna betten tillsammans. Min kjol drogs upp till högt upp på låren och de 16 små kineserna började tillsammans räkna mina bett. När de tillslut gemensamt kommit fram till rätt antal (37 st) och att det faktiskt rörde sig om myggbett och inget annat, så blev jag påprackad en aloeverasalva, ett myggmedel och några tabletter. Dessa ska jag äta i tre dagar för att få de fulaste betten att försvinna.

Innan jag skulle gå fick jag en inbjudan att kika närmare på en av de kinesiska tanternas variga tånaglar som hon hade slängt upp på ett bord. Efter lite eftertanke så tackade jag vänligt men bestämt nej. Variga tånaglar har aldrig varit min grej.


Erika Staffas

 
Erika är bosatt i Lund där hon i januari 2017 tar ut en dubbelkandidat i kinesiska och pol. kand. Erika har bott i Beijing, Kunming och Qingdao och började läsa kinesiska redan 2007.